Jag har nog aldrig varit direkt julig av mig, aldrig, iaf inte så länge jag kan minnas. För mig innebär julen ångest, förväntningar som aldrig riktigt uppnås och en känsla av att aldrig räcka till. Nej jag gillar inte julen, det kryper i kroppen när julen börjar närma sig, Jag skyr stressen, jag skyr känslan den skapar inombords.. 

Jag vet inte om det är lite jobbigare i år än vad det brukar vara, vilket det självklart kan vara, men egentligen känns det inte mer annorlunda än vanligt.. Förra julen firade jag i Gurra, men jag var lika ensam där då hot och diverse telefonsamtal (försök ett var 10 e minut ungefär) resulterade i att jag satt hemma själv och han var någon annanstans för att blidka J.. Vilket egentligen borde fått mina varningsklockar att ringa, men ack denna kärleken (och nej, jag ångrar än idag, inte en enda dag tillsammans eller i gurra, PUNKT för den som tror annorlunda)

Fick en kommentar häromdagen, och jag vet inte om det var av ren illvilja eller sanning, men tydligen så har Fiona hittat bloggen, så om så är fallet och det verkligen är så VÄLKOMMEN, God Jul, och allt jag har att säga är Karma, tänk på den..

 Tänker på mycket annat nu som får hjärtat att värka, förutom mitt eget så finns känslan av att sörja för andra som står mig nära.. 

Snart får jag flytta hem, 2 VECKOR kvar!!

Finaste Sara och Lars har igen öppnat sitt hem för mig, vad skulle jag göra utan er, mina fina fantastiska vänner? Jag vet faktiskt inte ja, ni har räddat min vinter, och min höst! 

och jag kan lova att det vände sig i magen på mig, jag mår fortfarande lite illa när jag tänker på det, USCH

Annars mår jag super, huvudet värker, kroppen värker, jag mår illa (även om man bortser från hunden och kattbajset) och jag är tät i näsan.. Jag skyller precis på ALLT på tentaskrivandet, det skapar en letargi utan like.. Zombie! 

jag är lite förvirrad as of late.. Fick ett förslag riktat emot mig häromdagen, som på ett sätt sårade mig otroligt mycket, med en känsla av, är jag inte värd mer? Även om jag nu vet att meningen med förslaget inte var så, så tolkade jag det delvis på det sättet.. Jag letar hellre nytt än går tillbaka till gammalt, även om det nu enbart är för horisontell gemenskap. så utsätter jag mig inte för det.. Vänner ja visst, vänner med förmåner? Aldrig.. För mig fanns och finns en känsla, en EMOTION.. Ja saknar, men jag längtar inte, och jag går vidare sakta men säkert, och detta gav mig sådär en extra spark i baken..

Annars rullar det på mer eller minder som vanligt, jag är tillbaka hos min mor efter att ha varit i uppe i hembyggden i ca två veckor, har varit ett evigt farande mellan universitet, sjukhus, forshaga och karlstad.. Underbart skönt att träffa vänner, umgås och mysa, mindre trevligt att morfars kamp börjar nå sitt slut, eller nu är jag lite snabb i vändningarna, han är nu hemma igen efter en tid på sjukhus, vilket är otroligt skönt, men vi vet att det kommer inte bli bättre snarare sämre, så vi får ta vara på den tid vi får och jar kvar med gubben!!

Två veckor kvar tills det att jag kan flytta hem till mitt, känns riktigt bra faktiskt, jag längtar hem, ny säng, nya färger, nytt helt enkelt, det ska bli skönt

Jag kommer nu göra en efterlysning:

Om ni har en man, gärna lite över 185cm med en hel massa tatueringar, schysst musiksmak, intresse i litteratur, film, språk och diskussioner, rakad eller långhårig spelar mindre roll, men gärna med skägg, kan ni skicka honom åt mitt håll då??

tack

Jag är inte redo, jag är inte redo, och det nästa gör ont att tolka det så att du redan nått den fasen 5 veckor senare...

Jösses, jag är verkligen överväldigad inför alla gratulationer idag, återigen tack, TACK alla ni som uppmärksammat min födelsedag (sms, samtal, fb, mail och irl) ni är alla guld värda!

------------

De sista dagarna har varit minst sagt köriga.. Som sagt så har den sista tiden varit lite kämpig, och jag försöker fortfarande anpassa mig till en ny vardag, eller ny, till min gamla vardag, vilket går riktigt bra, jag vet inte om många misstolkat mig men jag är fortfarande lättad över hur saker och ting slutat, men det är självklart jobbigt, men jag håller fortfarande fast vid att det är det bästa beslut Vi två tagit, PUNKT och nog om det (nej, det kommer säkert komma igen, vad säger man, sorgeperioden varar normalt sex månader, så vad blir det?? fem månader till  )

Annars är jag låg nu, jag är ju som de flesta vet, iaf ni som känner mig väl, lite av en periodare, med längre och ibland kortare perioder mellan mina blå skov dock ingenting som är direkt allvarligt, och hjälps av lite ventilerande tårar in emellan, denna gången lyckades jag pricka in såväl vintern som ett relationsbrott, som svår sjukdom i familjen, och ja det vardagliga livet med studier så det har blivit lite mycket.. Jag känner mig som en tickande bomb, men vet ni vad, det går över, som alltid.. Det gäller bara att härda ut, så löser det sig, så blir allt bra igen.. 

Annars har det varit far och fläng de sista dagarna med morfar på sjukhus och mycket farande fram och tillbaka med allt som tillkommer.. Just nu sitte jag hos mamma för att andas, hämta dator, och litteratur för att sen åka hem till mormor igen för att sova där och finnas tillhands, om det skulle behövs så hon slipper vara ensam, samt att finnas där för gubben, som just nu är isolerad pga av en sjuk rumskamrat UNDERBART!!

Jag vill här passa på att igen säga tack till S och L, vad skulle jag göra utan er? Ni är stjärnor, och ja, nu är helt enkelt de mest fantastiska människorna jag träffat, vad skulle jag göra utan er??

Nu ska jag njuta av de sista timmarna av min födelsedag, innan jag finner mig i att jag faktiskt är 27.. Jösses, Pat's kommentar, DU kommer bli som princessan på glasberget och att jag skulle ha massa katter.. USCH 

ATTUNDVIKAKATTER... det finns så mycket sanning i det

Ibland ångrar jag allt, allt jag gjort allt som skett och önskar det fanns en del. knapp och att jag fick börja om på ruta ett Ibland önskar jag att jag var ett barn utan ansvar och åtaganden. Ibland önskar jag att jag inte fanns. Men jag finns, jag har ansvar, jag har åtaganden, jag är stark, Jag är..