Det bara är så..

Jag kan ibland, eller eg ganska ofta uppleva mig själv att vara begränsad i mitt sociala umgänge, få men goda vänner, men med sporadiskt umgänge, det är jag, och jag känner mig ensam. .

Ibland önskar jag att jag kunde trycka paus, pausa min hjärna från att helatiden tänka katastroftankar, att jag på något sätt är sämre än alla andra. Att jag kan återfå min goda självkänsla och mitt självförtroende.. Men av någon aledning tappade jag bort dem för ett tag sedan..

Bild från #mänsklighetenochjag

Dom är inte så bara dom, bf + 9 och jag blir väl snart knäpp, inga direkt känningar och vi planerar kallt med att inställa oss på förlossningen kl 09:00, fredagen den 2/10 för igångsättning :(.

När graviditeten varat i 10 månader, och när 7 av dom spenderats med värk HEMMA, så känns det som en evighet, och nu vill jag att evigheten tar slut och att den nya evigheten tar vid, jag och M längtar efter vår bebis..

Jag hade kanske känt annorlunda om kroppen orkat mer, om kroppen värkt mindre så jag kunde ha jobbat fram till 4 veckor innan bf, men nu blev det inte så, och stressen sjukskrivning skapade gav mer ont än gott, även om kroppen mått bra, har jag inte gjort det.. Jag är glad att vi snart får träffa vårt mirakel, vårt lilla mirakel som just nu, med full kraft sparkar på sin mamma, en mamma som önskar hon kunde trycka neråt istället för att mysa kvar i värmen..

KOOOOOOM NUUUUUUU BEBIS! ?

Ibland är det lustigt, jag ser mig själv i spegeln och ser en person som tydligen är betydligt större än vad jag faktiskt är. I helgen köpte jag mig ett par strumpbyxor, i storlek 54, jag är INTE en storlek 54 längre, strumpbyxorna korvade sig kring knä och anklar och jag fick hålla i dem hela kvällen.. Och idag slog det mig, att regnjackan jag fick av min mor är en storlek 44 och den passar trots att jag är höggravid, det må vara en stor 44a men FY FAN jag har inte fått på mig ett plagg i storlek 44 sen jag gick i högstadiet.. Nu är jag fullt medveten om att jag INTE kan gå in på HM och köpa kläder i en storlek 44 men till våren kanske, då kanske!

är bra spännande. Det har varit fantastiskt väder hela helgen, varmt då så klart, men nu idag, när regnet hänger i luften, lite små droppar då och då och åska som mullrar på distans, då börjar 3 grannar klippa gräset?

Knutan är fortfarande borta, och att Det regnar och åskar gör det bara värre för mig :( var är min lilla gris ?

Nu har kattfan försvunnit, 4 dagar har han varit borta och jag är utom mig av oro :( Sist gång mina smissar försvann så visste jag ju vart jag skulle leta, men nu har han försvunnit på hemmaplan, och jag vet inte vad jag ska t mig till, han kan vara vart som helt, instängd, knyckt, någon kan ha gjort honom illa eller så har han varit oaktsam och blivit påkörd :(