Jag känner mig lättat idag av någon anledning, jag vet inte riktigt varför, men sakta går det framåt, och jag längtar efter att få komme hem till mig och mina saker.. Jag har god lust att slänga ut mina hyresgäster men självklart kan jag inte göra det, utan jag får vackert vänta..  Men åh vad jag vill hem, hem till mig, hem till mina saker, pyssla och pynta och bo in mig igen, att verkligen få landa, att få komma hem till en hemmavardag utan att indirekt vara en gäst som behöver plocka undan madrassen varje morgon, och allt som tillkommer med att vara gäst i andra människors hem, trots att detta hem är min mamma och Ls och att jag är varmt välkommen här, vilket jag både vet och känner så finns en glödande längtan att få komma hem..

Idag fick jag ytterligare ett bevis på Fionas labilitet och att hon verkligen är sjuk och fast i en vanföreställning utan like.. Jag fick tidigt imorse ett väldigt långt, väldigt argt sms från henne, med diverse hot och elakheter, det är nu två veckor sedan jag och F separerade lite över en vecka sedan jag faktiskt flyttade från Gustavsberg. Det var ett jidder om att sluta leka mamma till hennes barn (IGEN jag och F har inte längre ett förhållande), och att hon inte skulle tveka på att söka upp mig och ta det personligen med mig??  Jag säger välkommen - du är hjärtligt välkommen, men jag kan lova jag är inte lika återhållsam idag som jag var när jag faktiskt hade någonting att förlora, jag har klivit ut ur situationen och jag lovar dig jag kommer krossa dig och allt du tror dig veta, tungan är vassare än svärdet lilla hjärtat och jag ser inte att du har mycket att sätta emot varken verbalt eller intellektuellt. Jag valde att inte svara på smset, varför sänka mig till en sådan nivå? Jag valde också att inte berätta för F, om han nu ser detta, låt det rinna av, men jag tvekar inte på att du redan vet detta, du har säkerligen redan fått dig en åthuling eller hundra gällande grunden för smset jag fick i morse.

Jag förstår verkligen inte hur jag kan vara ett sådant hot mot denna kvinna, hur hon fortfarande ser mig som ett hot? Jag är väl medveten om att min närvaro förhindrade och kraftigt försvårade hennes kontrollerande ådra, men att fortfarande se mig som ett hot, ja det påtalar ju verkligen hennes brister och svårigheter.. Jag blir så trött, och det gör verkligen ont att veta att det finns människor som jag älskar som måste leva med detta, jag har kan iaf säga att jag inte längre bryr mig om henne, och jag skrattade gott när jag läste smset.. Jag säger det igen, du är välkommen hit!    

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det bara är så..

Jag kan ibland, eller eg ganska ofta uppleva mig själv att vara begränsad i mitt sociala umgänge, få men goda vänner, men med sporadiskt umgänge, det är jag, och jag känner mig ensam. . ...

Ibland önskar jag att jag kunde trycka paus, pausa min hjärna från att helatiden tänka katastroftankar, att jag på något sätt är sämre än alla andra. Att jag kan återfå min goda självkänsla och mitt självförtroende.. Men av någon aledning tappade jag...

Dom är inte så bara dom, bf + 9 och jag blir väl snart knäpp, inga direkt känningar och vi planerar kallt med att inställa oss på förlossningen kl 09:00, fredagen den 2/10 för igångsättning :(. När graviditeten varat i 10 månader, och när 7 av do...