ensamheten river i bröstet, ja ikväll gör den faktiskt det

jag känner det inom mig, en irritation som sakta utvecklas till ilska.. Ja ska inte vara arg, jag får itne bli arg, acceptera och släpp taget (nej det handlar inte om Fiona denna gången faktiskt haha utan en helt annan situation..) Det hela handlar om en lathet, och att finna sig i en situation, att inte längre anse att någonting måste vårdas ömt för artt det ska kunna fortgå, det hjälper inte att vara halvdan och lova en hel massa, det räcker inte längre, ord måste resultera i handlingar, annars är dom som sagt bara ord, och just nu är det inte ens ord, bara värdelösa suckningar i pereferin...

JAG SKA INTE BLI ARG.... 

ACCEPTERA OCH AGERA, eller så är det kanske dags att bara släppa taget

kom och hämta mig, bara 3 dagar kvar...