Men nu är jag tillbaka i neutralitet och väntan. . Känslan av att jag inte befinner mig på rätt ställe blir mer och mer framträdande..

Jag ska bli som fågeln fenix, återuppstå, bli hel igen, ta mig dit jag vill, men jag vet också att mkt måste ändras.. jag kommer dit tids nog nu huvud ned och möt vardagen med ett leende

Det årner sej å gôr det int dâ så kvetter det

Är det så att glasögon och rätten att se har blivit en klassfråga i dagens Sverige? Jag har idag varit hos optikern, någonting jag har dragit på för att jag viste att det skulle kosta, men att det skulle kosta årecis så här mycket visste jag inte. Jag har ett medicinsktrecept på mina glasögon, då jag skelar, och behöver sk prismaglas, men herrejävlar, det blir inga glasögon för min del, inte i nuläget ialla fall, då jag måste spara pengar för att faktist ha möjlighet att köpa glasögonen, och jag tjänar inte direkt dåligt om jag får säga det själv. Men bara glasen i mina glasögon kommer kosta ca 4500 FYRATUSENFEM HUNDRA! och det är bara glasen, sen tillkommer bågarna, försäkring antibehandlingar och massa andra grejer, Fattar ni eller? Nej jag förstår att det inte är många som har specialglas så som prisma glasögon faktiskt är men det är ju frtfarande hutlöst dyrt.

Så vad tycker ni? Är glasögon en klassfråga?

Tror jag att jag kommer bli ensam och bitter och aldrig nå dit jag vill. .

senare och jag är nästan 35 kg lättare. . Det känns grymt bra!!

Ångesten riktigt river i kroppen, om två veckor är det dags för M att åka, och om det vill sig får vi några timmar tsm en gång i fjortondan under en 7 månaders period.. mitt inre går snart sönder :(

dog tamej fan, bra ventil när måendet är sämre antar jag, annars behöver jag ju inte skriva av mig (även om detta nu är lösenordsskyddat) alltså de inlägg som hamnar under ett sämre mående, så är det väl strålande att det inte varit några på ett tag :D

så kanske dags att skriva ett Hej!

Livet i Eskilstuna flyter på, jag trivs helt ok både i stan och på jobbet. Med han trivs jag väldigt bra, han nästlar in sig i den allra mörkaste av mina hörn och fyller dem med värme, underbart  <3

Sen är jag relativt nyoperared, i måndags (10 juni) genomgick jag en gastric bypass operation på sophiahemmet i sthlm, och jag hoppas nu på en lättare framtid (no pun intended haha) minus 12 kilo sedan hela processen började för en månad sedan, så jag kan väl inte vara annat än nöjd.. YAY

Jag har skickat iväg en jobbansökan idag, inte för att jag inte vill arbeta där jag är idag, för jag börjar nu komma igång med mer ansvar och nya uppgifter och efter tre  månader känns det skönt att det verkligen börjar röra på sig, MEN det kom upp en tjäsnt som biståndshandläggare, och i framtiden är det någonting jag vill arbeta med, självklart med en önskan om att komma högre upp i den administrativa stegen (Jag VILL arbeta som arbetsledare) 

Och jag kände att jag ville söka bara för att se om jag faktiskt har en chans? Det är ju aldrig fel att faktiskt försöka? Sannolikheten är liten, men viljan är stor.. Jag planerar att stanna i Eskulstuna i ett bra tag framöver MEN jag vill också utforska utvecklingsmöjligheter 

Som sagt.. kär är jag också...