storlek 43 med bred passform, använda en gång, nypris 699kr, pris idag 450 kr.

det är helt otroligt, men sant, hon ger sig inte, jag har igen fått sms efter sms om att F har träffat ny (vilket han får för VI är inte ett par HALLÅ!! Men jag ljuger inte och säger att det inte är ord och tanke som gör förbannat ont om så var fallet såpass nära inpå..) om hennes illvilja emot mig och allt som där tillkommer.. Hur är det möjligt för en kvinna att hata en annan såpass mycket att hon fortsätter trakassera trots att  hon ÄNTLIGEN fått sin vilja igenom.. Allt denna tjej pratat om i över ett år är hur mycket hon önskar att jag och F skulle separera, och när hon äntligen faktiskt får som hon vill kan hon inte släppa mig, utan fortsätter hålla på, och nu direkt till mig, vilket tidigare aldrig varit fallet?? Innan handlade det om att sätta dig F och genom det sätta dit mig, men nu handlar det om direkta hot mot mig.. Jag har inte tillräckligt för en anmälan, men fortsätter det kommer jag driva det vidare, mark my word..

Som att det inte är nog att hantera ett uppbrott, oroligheter inför studier och indirekt hemlöshet, nu måste jag ta hennes skit också.. 

Det är helt otroligt, hur är det möjligt att ha tiden, att lägga energin på att bete sig såhär? Hon sitter hemma med knoddarna plus en spädis på ca en vecka, HUR FAN HAR HON TID ATT ÄLTA MIG!! 

Jag tycker synd om dig , jag tycker så fruktansvärt synd om dig och dina, att vara så illa omtyckt som du tillsynes är, genom den feedback som kommer fram, så tycker jag så fruktansvärt synd om dig.. Du måste ju förstå och känna det klimat du lever i.. 

Känslan av att inte betyda gör ont även om jag vet att den inte är rationell, så gör den ont den känslan

Jag känner mig lättat idag av någon anledning, jag vet inte riktigt varför, men sakta går det framåt, och jag längtar efter att få komme hem till mig och mina saker.. Jag har god lust att slänga ut mina hyresgäster men självklart kan jag inte göra det, utan jag får vackert vänta..  Men åh vad jag vill hem, hem till mig, hem till mina saker, pyssla och pynta och bo in mig igen, att verkligen få landa, att få komma hem till en hemmavardag utan att indirekt vara en gäst som behöver plocka undan madrassen varje morgon, och allt som tillkommer med att vara gäst i andra människors hem, trots att detta hem är min mamma och Ls och att jag är varmt välkommen här, vilket jag både vet och känner så finns en glödande längtan att få komma hem..

Idag fick jag ytterligare ett bevis på Fionas labilitet och att hon verkligen är sjuk och fast i en vanföreställning utan like.. Jag fick tidigt imorse ett väldigt långt, väldigt argt sms från henne, med diverse hot och elakheter, det är nu två veckor sedan jag och F separerade lite över en vecka sedan jag faktiskt flyttade från Gustavsberg. Det var ett jidder om att sluta leka mamma till hennes barn (IGEN jag och F har inte längre ett förhållande), och att hon inte skulle tveka på att söka upp mig och ta det personligen med mig??  Jag säger välkommen - du är hjärtligt välkommen, men jag kan lova jag är inte lika återhållsam idag som jag var när jag faktiskt hade någonting att förlora, jag har klivit ut ur situationen och jag lovar dig jag kommer krossa dig och allt du tror dig veta, tungan är vassare än svärdet lilla hjärtat och jag ser inte att du har mycket att sätta emot varken verbalt eller intellektuellt. Jag valde att inte svara på smset, varför sänka mig till en sådan nivå? Jag valde också att inte berätta för F, om han nu ser detta, låt det rinna av, men jag tvekar inte på att du redan vet detta, du har säkerligen redan fått dig en åthuling eller hundra gällande grunden för smset jag fick i morse.

Jag förstår verkligen inte hur jag kan vara ett sådant hot mot denna kvinna, hur hon fortfarande ser mig som ett hot? Jag är väl medveten om att min närvaro förhindrade och kraftigt försvårade hennes kontrollerande ådra, men att fortfarande se mig som ett hot, ja det påtalar ju verkligen hennes brister och svårigheter.. Jag blir så trött, och det gör verkligen ont att veta att det finns människor som jag älskar som måste leva med detta, jag har kan iaf säga att jag inte längre bryr mig om henne, och jag skrattade gott när jag läste smset.. Jag säger det igen, du är välkommen hit!    

Idag mår jag inte bra, jag känner mig ledsen, ensam, frusen ja ni vet, jag tycker allmänt synd om mig själv och har gjort precis hela dagen.. Ännu en menlös dag till ände ni vet, jag bara sitter här, eller det gör jag inte, jag promenerar, jag läser, jag pluggar, men samtidigt känner jag mig jävligt ensam, jag känner ju ingen här, och jag kan inte hela tiden förlita mig på mamma och L, men sen å andra sidan finns inget som säger att jag känt mig mindre ensam i karlstad, indirekt är man så ensam man gör sig, och jag gör mig själv ensam just nu, genom att dra mig undan, jag har svårt att säga om det är för att läka eller som det handlar om att jag slipper konfontera mina känslor om jag faller tillbaka i ensamheten?? 

Varmluftspumpen driver mig till vansinne, jag kan för mitt liv inte koppla bort surret, och jag blir helt seriöst galen snart jag sitter här och pluggar med öronproppar, jag sover med öronproppar (eftersom jag sover på en madrass i samma rum som fläkthelvetet) och mina stackars öron värker av att konstant vara proppade med skum AERRRRRRRRRRGhhh!! 

Jag är förbannat hungrig, fast jag ätit, och åhhhhh jag har fått överge min LCHF diet, jag kan helt enkelt inte följa den ur ett rent ekonomisktperspektiv, det är allt för dyrt för mig, för min vikt spelar det ingen roll, eftersom jag inte alls har gått ner i vikt så som jag önskat, däremot känns det surt då mins sockervärden varit så bra, men det får bli ett framtida projekt, jag får helt enkelt hitta ett annat sätt att gå ner i vikt, som inte inkluderar mycket fett.. Surt sa räven¨¨

Jag orkar inte..

Solen försvann snabbt idag och mörkret kryper allt närmre husknuten, och jag tycker inte om det alls. Temperaturen har legat runt minus 6 hela dagen.Ja ogillar det just nu, jag känner mig ensam, och jag tycker jävligt synd om mig själv idag... Men fortfarande så är jag ok jag är ok på riktigt ok..

Det händer ibland att jag önskar att det hela är ett skämt eller en dålig dröm, att jag tids nog kommer vakna och att vi fortfarande älskar varandra och att allt är bra. Men så vaknar det rationella inom mig och jag vet att så inte är fallet och att det är så mycket bättre så här, vi är lyckliga så här, det här är det bästa beslut vi tagit tillsammans. Men fortfarande så gör det ont.. Det kommer göra ont i ett tag till, iaf för mig och den känslomänniska jag är.