man karvar riktigt djupt så kommer känslorna ut.. Nej inte fysiskt längre utan mentalt, psykiskt, att analysera så att allt blottas mår man bättre då? När allt inte gror djupt där inne, när allt inte trycks undan för ett snett välmenat leende.

Jag säger till andra att det är bra och prata, jag säget detta varje dag till andra men jag borde även självtillämpa ... måste bli bättre .. fk u

Igår när jag satt på jobbet började både jag och min kollega känna oss lite krassliga, så där att det kliade i öron och hals. Jag hittade en termometer och uppmärksammade en temp på 37, 5° vilket för mig innebär feber, men med ca timmen kvar gjorde jag ingen stor affär av saken utan satt kvar i lugnan ro och skrev.

När jag vaknade du på morgonen kände jag mig fräsch igen och tänkte väl inte så mkt mer på det mer än att jag frös nått så överjävligt. Detta mina vänner är helt nytt för mig, att frysa.

Ni som känner mig väl är fullt medvetna om att jag gärna sitter och sover med öppna fönster och balkongdörrar även när utomhustemperaturen står på minus 30 ° men nu är det skillnad.

Jag läste att en låg ämnesomsättning medför låg kroppstemperatur och att en person fryser, och ja jag instämmer. Som gbp opererad har jag såväl låg ämnesomsättning som ligger på gränsen till näringsbrist och det är nästan obehagligt vad jag fryser, jag som sällan om inte aldrig har frusit innan.

Idag sportar jag 3 (TRE) par sockar och en varm tjocktröja och jag hackar tänder. För eget intresse, och för att se om det var feber (typ frossa) så tog jag en temperatur här på morgonen, 34, 8 °c mina vänner, inte så konstigt att jag fryser så fötterna värker :( termosockar på jula, det är nästa inköp